Att leva det kristna livet

• Om det naturliga känns onaturligt

  Nästan allt i det nya livet, sedan du har blivit en kristen, känns ovant och annorlunda. Det är som om det skavde och inte riktigt passade dig. Kanske du tänker att du ska ta det i så små steg att det inte känns fullt så främmande och annorlunda. Men du behöver lyssna till den Gudomliga informationen från Bibeln om din nya situation. Det som är rätt för dig kan du inte längre bara känna dig fram till eller hämta upp ur tidigare erfarenheter, för du saknar erfarenheter från din nya situation.
  
  Du är nu en ny skapelse och det gamla är förbi och något nytt har kommit.
  
  Hur ska du kunna veta vad det nya livet rymmer utan att någon undervisar dig, någon som gått före, någon som känner till Guds Ords instruktioner?
  
  Du har fått ett fantastiskt liv med oanade och gränslösa möjligheter för var och en som tror. Denna tro kommer av predikan från Kristi Ord, Guds Ord, Bibelordet. I detta beskrivs den nya livssituation som du nu befinner dig i. Man kan inte gissa sig fram till den utan man måste undersöka saken genom att skaffa sig biblisk information. Du kan lyssna till predikan, du kan gå i bibelstudier eller på bibelskola och du kan förstås börja läsa din bibel själv som alla kristna gör. Men du behöver alltid hjälp för att ska kunna få tag i rätt information.
  Det står till exempel att vi är helade genom Jesu sår. Om du just nu är sjuk och får höra det så kan du lätt få för dig att det kan du undersöka genom att känna efter om det är fallet . Men detta är inte rätt väg för att lära känna sanningen, utan den ska man först få tag igenom tron. Saken är den att detta är sant, även om du inte känner dig frisk och helad utan snarare känner dig lika sjuk som förut. Vad ska man då göra för att få tag på en sanning som först inte känns eller syns?
  
  Dessa andliga sanningar får man bara erfarenhet av genom att man tar emot dem genom tro. Tron kommer till genom att man hör på denna sanning som finns förklarad och uppenbarad i Bibeln, Guds Ord.
  Det står också att det är genom att man ger som man får. Om du vill få erfarenhet av denna sanning måste du tro vad Gudsordet säger och sedan handla på det i tro och steg för steg lära dig att något kan vara sant fast det inte gick att kontrollera på vanligt sätt. Bibeln använder ett antal bilder för att vi lättare ska kunna förstå detta nya sätt att leva. Ibland talar den om ”sådd och skörd” för att göra detta mer begripligt för tanken. Men egentligen är det ett ännu större under än det som sker när man sår ett sädeskorn och skördar ett helt ax fullt av korn. Skördar jag däremot tiotusen kronor när jag har gett bort ett hundra kronor så blir undret ofattbart stort för då har Gud hållit vad Han har lovat i sitt Ord och då har jag haft en tro som fungerat som mottagare av löftet som Han har gett mig.
  
  Det finns en hel ny värld att upptäcka där det övernaturliga börjar bli naturligt för den som tror. Ett nytt liv erbjuds till dig och mig som satt vår tro till Jesus och den frälsning som Han har vunnit för vår räkning på korset. Det livet är övernaturligt och där kan just sådant ske som övergår allt förstånd och som vi inte kan räkna ut eller redan ha erfarenheter av. Nu börjar vi lära oss att i tro lita på vad Jesus säger i sitt Ord och inte bara på vårt förstånd. Vi vågar bli givare, ja, vi vill bli givare som tror inte bara så att vi ger utan också så att vi kan ta emot vår egen skörd. Nu lär vi oss att i tro ta emot vårt helande därför att Jesus har sagt det och lovat oss detta på en övernaturlig väg.
  
  Varje gång du och jag bär fram vårt tionde till församlingen som är Herrens främsta redskap här på jorden när det gäller att göra Herrens vilja, så demonstrerar vi samtidigt att vi tror att vår egentliga källa till allt det som vi har och får är vår Gud. Hur kan vi säga så utan att det beror på att vår tro är sådan? Gud har i sitt Ord förklarat och uppenbarat de rätta sammanhanget, så nu vet vi att allt gott kommer från Honom och vi erkänner detta genom att ge vårt tionde av allt som vi får till Hans församling.
  
  Jag vill gärna utmana dig att lära känna Gud så väl att du i tro kan ge ditt tionde och dina gåvor och med samma tro ta emot de bönesvar och infriade löften som Han har gett dig.
  
  Bara det övernaturliga livet är värt att leva, för där finns spänning och ett överflöd av tacksamhet, kärlek och glädje i den helige Ande.
  
  

• I Kristus Jesus är du skapad till goda gärningar

  Detta är ett utdrag från en söndagspredikan av pastor Gunnar Bergling. Han inspirerade till att leva i den övernaturliga dimension som erbjuds Guds församling. Predikan kan beställas i sin helhet på CD och Mp3.
  
  Vila och aktivitet
  Vad Gud ger och gör för oss mättar våra behov och ger oss ett förnöjt sinne, men det som vi ska göra för honom är en utmaning som är konstant växande. Att ha ett förnöjt sinne och att inte vara nöjd utan hela tiden sträcka sig efter mera, står alltså inte i konflikt med varandra. Vi ska nämligen både ha vila och aktivitet. Ta först emot Guds kärlek och gensvara sedan genom att låta den helige Ande bära frukt i ditt liv. Vi ska aldrig vara nöjda med att ha tagit emot tillräcklig utrustning, att ha tagit tillräckligt många steg för att förhärliga hans namn, utan vi är alltid på väg, alltid ivriga att göra mer - men då handlar det inte om oss, då handlar det om andra och det är för hans skull.
  
  Gudsfruktan ger vila och ett förnöjt sinne
  Herren vill att vi ska ha ro invärtes och då behöver vi lita på vad han har gjort för oss, vilket Gudsfruktan handlar om. Gudsfruktan, ger ett förnöjt sinne, man blir nöjd och kommer till vila när man känner Gud och litar på hans makt och möjligheter. Gudsfruktan betyder att komma nära Gud och att erkänna honom som Gud i sitt liv, att göra sig beroende av Gud och att ge honom berömmet för det som sker. Att erkänna Gud som Gud är något du blir avslappnad av, du kan lägga ner ambitionen att försöka klara allt, då du ser att Gud har tagit hand om det för din räkning.
  
  I Guds kraft
  Att vandra ett liv med Gud är lätt och oerhört härligt om man gör det i Guds kraft. Men det är samtidigt det svåraste som finns, ja helt omöjligt och värdelöst om man försöker göra det i egen kraft. Att leva ett rättfärdigt liv (observera att jag inte talar om att du är rättfärdig eller inte – du är frälst av nåd genom din tro på Jesus!), är en frukt av Gudsfruktan, en konsekvens av din vandring med Gud. Försök inte med att uppnå det här på egen hand, då går du sönder.
  
  Ett övernaturligt liv
  Vi är inte kallade till att springa in i väggen, vi är kallade till ett övernaturligt liv. "Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har berett, så att vi skall vandra i dem." (Ef 2:10).
  Då vi vet vem Gud är låter vi oss förvandlas och bli hans redskap. Medan du tjänar kommer du att upptäcka på vilket sätt du kan vara en övernaturlig kanal in i andra människors liv, han kommer att visa och påminna dig om vilka gåvor han har lagt ner i dig. Gud har en fantastisk förmåga att göra stora ting genom våra liv, så ställ dina gåvor till förfogande.
  
  Ingenting är omöjligt!
  Häpnadsväckande ting kommer att ske då du väljer att koppla ihop med Gud, för ingenting är omöjligt för honom. Samarbetar du med Gud kan du erövra allt och inta alla områden, både då det gäller din karaktär liksom din kallelse. Du har alla förutsättningar då du är med Gud. Med Gud hoppar vi över murar, så anta utmaningarna som ser omöjliga ut! Låt dig också omringas av andra som åkallar Herren med ett rent hjärta, för att fortsätta vara ett salt och ett ljus i den här världen. Kom och bli utrustad i Guds församling!
  
  
  

• Hungra efter Gud

  Gud är inte någon som är långt borta, utan han är väldigt närvarande i vårt liv. Han vill att hans vilja ska få bli gjord i vårt liv. Det bästa vi kan göra är att söka Jesus och bli upptagen av honom.
  
  Gudsfruktan
  Gudsfruktan är en frukt. Man möter en kärlek som övergår ens förstånd och blir så hängiven att man vill ära honom med hela sitt liv. Det är dock ointressant att ha fullt upp i sitt liv om man inte först har fullt upp med Jesus. Du blev kristen för att han skulle vara nummer ett i ditt liv, inte nummer två eller tre eller någon som du prioriterar senare, kanske. När man har varit tillsammans med Jesus kommer det en god frukt av det. Var tillsammans med honom. Mycket. Det är bra för dig.
  
  Hungra efter Guds ord
  Det finns en undervisning som är ett uttryck för Gudsfruktan (1 Tim 6:3-6). Om man inte hör den begriper man ingenting. Alla vill tänka - det gäller inte mig. Men om man spårar ur så man inte håller sig till de sunda orden, så blir man en person som inte begriper någonting. Vem har du umgåtts med? Du kanske säger: ”Jag behöver inga predikningar mer! Jag tittar in någon gång då och då, men jag kan redan det där - jag behöver det egentligen inte.” Om man börjar leva på det sättet har det hänt något katastrofalt, då har man slutat hungra efter Guds ord. Och om man har slutat hungra efter Guds Ord, så betyder det att man har slutat att leva efter Guds ord och omsätta det i sitt liv. Kvar finns bara intresset av att diskutera Guds Ord...
  
  Gudsfruktan håller i sig
  Den som bara upprätthåller ett sken klarar inte att hålla det uppe hela tiden. Men att vara någon som står i förbund, märks hela tiden. Av den personen blir man upplyft och glad, den är någon som kommer med liv. Gud har alltid banat en väg genom allt, den som är en gudsman eller gudskvinna kan alltid hitta den. Den som går till Gud blir upplyft. Där får vi alltid svaret, därför behöver han komma först i våra liv.
  
  ”Ty allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss...” 2 Petr 1:3ff. Det är genom kunskapen om honom som du får klarhet i detta.
  
  Var med Jesus
  Vi måste gå till honom, det är där vi kan få allt vi behöver. Han förvandlar oss. Om vi vill bli övervinnande så är det honom vi måste prioritera. Vi har hört det många gånger, men det handlar om att göra det. Om vi inte har vissa prioriteringar klara; som att söka honom först – sänker vi garden. Du behöver ge mer tid till Jesus, det är det som är lösningen för dig som har haft det så här. Världen säger, tänk på dig själv, vila upp dig. Vi rekommenderar - var med Jesus. Det är en medicin som fungerar!
  
  

• Trygghet och vila i Gud

  Vi behöver hitta tryggheten i Gud! Vi själva är så ombytliga - och far hit och dit - därför måste vi få en rätt förankring i vad Gud själv har bestämt om oss.
  
  Vilan är grundförutsättningen för det kristna livet. Vi behöver bygga vårt liv från rätt grund; att vi har fått en sådan gåva av liv som vi alla har fått fullständigt gratis, utan motprestation - helt oförtjänt. Den är given - den typen av liv som ger en sådan vila och trygghet i ditt inre.Oavsett om det stormar runt omkring dig, så har du allt under kontroll därför att du själv är i hans hand. Han har gjort det - han har skapat basen i ditt inre.
  
  Tryggheten som fått fäste
  Jesus är exemplet på hur man kan bete sig när tryggheten har fått fäste i ens inre. Han lade sig och sov i båten, medan de andra tänkte: "hjälp vi går under, hjälp vi dör, vi klarar inte det här!"
  De flesta av oss identifierar oss med lärjungarna som går upp i varv och grips av fruktan. "Det här är omöjligt!
  Vem ska vi anklaga?" De tänkte att de måste väcka Jesus och anklaga honom: "Bryr du dig inte om att vi går under?"
  
  Stormen får oss inte ur balans
  Vi ska tänka på att vi ska bli Jesus-lika. Vi ska inte låta stormen få makt med oss. Vi ska inte låta stormen eller omständigheterna bestämma om vi ska nå det mål vi har satt upp för oss eller ej. Istället ska vi vara som Jesus, han hade talat ut målet för sig och sina lärjungar; att de skulle över till andra sidan. Sedan när omständigheterna kom kunde det inte ändra på vad han hade sagt, utan Jesus tänkte: "det är lugnt, jag sover så länge, båten tar sig över". Och så gick han och lade sig för att sova.
  
  Gud är alltid nära
  Den här typen av ro och vila, som inte ropar: "hjälp vi går under", är det som Gud vill att vi ska erfara.
  Annars beter vi oss precis som om Gud inte fanns. Men Gud finns alltid där. När omständigheterna blir svåra, är det en del som upptäcker att Gud är där, medan en del som har haft kontakt med honom tror att Gud har stuckit.
  
  Gud bor i dig
  Gud har tagit sin boning i dig, han kommer aldrig att vara frånvarande där du är. Du har inget liv där du kan gå omkring ensam och övergiven - och även om du går på vägar där du inte borde vara, så går han med dig. Grundsanningen är den att han har gjort dig till sitt barn och du måste veta att han kommer att vara med dig alla dagar intill tidens ände. Du står aldrig ensam!
  
  Gud har bestämt gott om dig
  Det är han som har bestämt saker om dig. Han som är mycket bättre än du och jag att bestämma saker.
  "I sin kärlek... " - så vad är det som driver Gud? Jo, hans kärlek! Samma kärlek vill han ska driva oss - inte oro, stress, jäkt obalans eller annat. Hur syns det att vi älskar Jesus? Jo, vi följer honom
  Förutsättningen för trygghet och vila kan vi hitta i bibelordet. Gud har bestämt många bra saker för oss, som vi kan sätta vår tro till.
  
  Efesierbrevet 1:5-8
  I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade skall prisas. I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt. Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat i Kristus, den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att i Kristus sammanfatta allt i himlen och på jorden. I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut, för att vi som har vårt hopp i Kristus skall prisa hans härlighet och ära.
  
  Vilan - att allt är givet av nåd
  Gud lämnar inte besluten till oss och våra känslor när det gäller dessa viktiga beslut. Nej, han har förutbestämt att vi skall tas upp som hans barn. Nåden är given till oss för att den Älskade ska prisas! Och vilan infinner sig när vi SER att allt är oss givet - av nåd.
  
  Vänd dig alltid till Gud!
  Vart tar vi vägen när saker går på tok? Vi behöver inte hitta någon att skylla på; andra eller det förflutna. Du kan vara absolut säker på att du alltid kan komma till Gud. När som helst kan du vända dig honom. När du tar emot Jesus, är det just det här som sker. Vägen till Guds hjärta och förlåtelse ligger öppet för oss. Ta till dig och tro på det han säger om dig, så finner du verklig vila och trygghet i honom!
  
  
  

• Rättfärdigheten och identiteten del 1

  Många av oss har fostrats att beskriva oss som syndare, oavsett vad Jesus fullbordat på Golgata, och vad vi mottagit av detta genom tro. En obiblisk jantelag har rått, där ingen ska tro att han är något. Detta har kallats för ödmjukhet och fromhet.
  
  Generationer har plågats av lögnen att det är nödvändigt att be om förlåtelse gång på gång och ändå alltid förbli en ovärdig syndare. Men när vi läser Guds Ord under Andens ledning uppenbaras sanningen.
  
  Syndaidentiteten har blivit kristendomens gissel och dess församlingssjukdom framför alla andra. Jag märkte att detta gjorde att det aldrig blev något av livet, att inget förändrades och inget blev gjort. Det enda som syntes stå till buds var en privat inre fromhet och meditation eller en avkristnad social verksamhet. Den klarade samhället oftast mycket bättre, eftersom det var där de ekonomiska resurserna fanns.
  
  Återvändsgränden var att hela tiden beskriva sig själv som en syndare frälst av nåd. Det var sant att jag en gång var en syndare som sedan blivit frälst av nåd. Det fortsatte naturligtvis alltid att vara sant att jag var frälst av nåd. Men jag förblev inte vad jag hade varit. Jag var nu inte längre en syndare, utan en rättfärdig. Sedan jag tog emot Jesus i mitt hjärta och blev frälst ville jag också ”…bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron” (Fil 3:9).
  
  En dag började Gud öppna mina ögon för vad Guds Ord sa om mig som kristen. Jag fick en glädjechock! När jag blev frälst av tro på Jesus blev jag också förvandlad och fick en ny identitet. Jag var inte längre en syndare, utan jag var rättfärdig, godkänd, accepterad av Gud och kunde tjäna honom utan fruktan.
  
  ”…att vi, frälsta ur våra fienders hand, skulle få tjäna honom utan fruktan, i helighet och rättfärdighet inför honom under alla våra dagar” (Luk 1:74-75). Det lät för bra för att vara sant. Men det är ju också typiskt för det evangelium som kommer från himmelen. Varför var det så svårt att tro? Jo, jag hade inte förtjänat det.
  
  ”Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta … Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig” (Ef 2:4-5, 8-9).
  
  

• Rättfärdigheten och identiteten del 2

  Sanningen var, att detta var nåd. Det handlade inte längre om mina prestationer, utan om honom som lidit och dött i mitt ställe. Han, Jesus, hade gjort det omöjliga och jag hade fått del av detta av nåd, gratis.
  
  Från tanken att det nog inte fanns några rättfärdiga människor, så kom det nu att krylla av dem. Men de flesta visste inte om det själva. Det hjälper inte att Jesus har frälst mig, förrän jag själv tar emot det i tro. Så hjälper det inte heller i mitt vardagsliv att han har rättfärdiggjort mig, förrän jag tror också på detta.
  
  Om jag är rik, men inte vet om det, lever jag mitt liv i fattigdom. Jag var rättfärdig genom Jesu gärning, men visste inte om det och levde därför kvar i min syndaidentitet. Guds Ord gav mig nu ljus över sanningen och jag tog emot den i tro.
  
  Jesus bytte till sig min synd mot sin rättfärdighet, ett byte jag aldrig vill låta gå tillbaka. Han tog straffet för min synd, och jag fick, som rättfärdig, frimodigheten att nalkas Gud utan fruktan i alla mina livsdagar. Bytt är bytt och kommer aldrig mer igen.
  
  ”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit … Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud” (2 Kor 5:17, 21).
  
  Jag är inte längre en syndare, utan rättfärdig. Min nya rättfärdiga identitet är fullkomlig, för den har sitt ursprung hos Jesus och inte hos mig. Den nya rättfärdiga identiteten tog jag emot med den tro som säger ”ja tack”. Det nya rättfärdiga livet lever jag nu i tro på detta faktum, att jag är rättfärdig i Kristus. Därför kan jag leva ett rättfärdigt liv varje dag och varje stund.
  
  

• Rättfärdigheten och identiteten del 4

  Jesus sa att vi alla måste födas på nytt, bli nya skapelser. För lagen kunde inte förändra en människas identitet från syndare till rättfärdig under det gamla förbundet.
  
  ”Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden” (Rom 8:3).
  
  Däremot erbjöd det nya förbundet ny skapelse, en pånyttfödelse, genom tron på Frälsaren Jesus Kristus.
  
  ”Varför gavs då lagen? Den blev tillagd för överträdelsernas skull för att gälla tills avkomlingen skulle träda fram, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand. Denne medlare företräder inte bara en part. Men Gud är en. Strider då lagen mot Guds löften? Nej, inte alls. Om vi hade fått en lag som kunde ge liv, då hade verkligen rättfärdigheten kommit av lagen” (Gal 3:19-21).
  
  Alla behövde födas på nytt, sa Jesus. Det stora problemet efter syndafallet var inte de enstaka synderna. Då var det helt omöjligt för en syndare att leva som en rättfärdig, när man inte var det. En ny natur är den lösning Jesus erbjuder oss i det nya förbundet, och det medför att ett helt nytt folk av rättfärdiga uppstår. Nu är det hög tid att fostra alla kristna till medvetenhet om sin rättfärdighet, sin nya identitet.
  
  ”Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet” (2 Tim 3:16)
  
  
  
  
  

• Rättfärdigheten och identiteten del 3

  Det viktigaste med mig som frälst och rättfärdiggjord är den jag nu är och inte vad jag gör eller inte gör.
  
  Att inte synda blir för mig det normala livet. Det blir normalt för mig att leva ut det rättfärdiga liv jag har fått, och varje avvikelse från detta är synd. ”Ty allt som inte sker av tro är synd” (Rom 14:23).
  
  Den rättfärdiges synder kan bli förlåtna. Om jag alltså syndar någon gång, förändras inte min rättfärdiga identitet och ställning. Det är bara gemenskapen som är bruten, tills synden är uppgjord. Ett bra exempel på det är fader-sonförhållandet i Luk 15:11-32 (den förlorade sonen).
  
  Det viktigaste med mig som frälst och rättfärdiggjord är den jag nu är och inte vad jag gör eller inte gör.Jag kan alltid komma till Gud och göra upp mina synder, för dessa har inte förändrat min identitet. Jag är fortfarande rättfärdig, men i behov av syndernas förlåtelse, eftersom jag har avvikit från en rättfärdig människas normala livsstil.
  
  ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet” (1 Joh 1:9).
  
  Himlens port stängs inte genom enstaka synder, för den är alltid öppen på grund av min identitet som rättfärdig, som jag genom tron tagit emot av Jesus. De rättfärdiga fåren i Matt 25:37 har inte meriterat sig för att bli får, utan har fötts till det och sedan levt ett normalt liv. Inga gärningar, vare sig onda eller goda, stänger eller öppnar himlen. Den är stängd för den som har syndarens identitet och öppen för den som har den rättfärdiges identitet. Ingen orättfärdig ska få Guds rike till arvedel.
  
  ”Jag förkastar inte Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen, då hade Kristus dött förgäves” (Gal 2:21).
  
  ”Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? … Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande” (1 Kor 6:9, 11).
  
  Skillnaden på dessa två grupper, får och getter, är att den ena har tagit emot Jesu gärning på Golgata kors i tro och att den andra inte har det. Den ena är en ny skapelse och den andra inte, för alla var vi ursprungligen getter. Tron resulterar i en ny skapelse, identitet och rättfärdighet på grund av Jesu död och uppståndelse.
  
  ”… han som utlämnades för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull” (Rom 4:25).
  
  När jag vet vem jag är som rättfärdig, en identitet grundad på Jesu seger, har jag verkligen nyckeln till frid och glädje, nyckeln som öppnar för det övervinnande kristna livet.
  
  ”Ty Guds rike består inte i mat och dryck utan i rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande” (Rom 14:17).
  
  
  
  

• Rättfärdigheten och identiteten del 5

  Arvssynd beskriver syndaren sådan hon är till naturen, medan verksynd beskriver vad en människa gör för fel, vem hon än är.
  
  Det viktigaste som avgör om en människa är syndare eller rättfärdig är inte hennes livsstil utan hennes identitet. Vår fixering vid goda eller onda gärningar (verksynder) har länge gjort oss blinda för betydelsen av identiteten, om vi är syndare på grund av arvssynd eller rättfärdiga till naturen på grund av pånyttfödelse.
  
  Om vi som är kristna fortfarande tror att vi är syndare på grund av våra verksynder, så har vi slagit undan benen på oss själva, och gjort det helt omöjligt för oss att leva ett helgat, rättfärdigt liv i Jesu efterföljd. Men Bibeln undervisar oss om en förvandling som är oberoende av oss, men helt beroende av Jesus, skänkt till oss av nåd.
  
  Arvssynd beskriver syndaren sådan hon är till naturen, medan verksynd beskriver vad en människa gör för fel, vem hon än är. Av nåd förvandlas syndaren till rättfärdig, och den syndiga gärningen som bekänts blir förlåten på grund av Jesu blod, genom tron.
  
  Den frälsta människan är från första stund rättfärdig och inte längre någon syndare till naturen. Det har skett ett identitetsbyte. Syndaren är korsfäst, död och begraven under namnet Jesus, den andre Adam. När han uppstod blev vi rättfärdiggjorda. Vi är rättfärdiga när vi i tro har tagit emot Jesus i våra hjärtan.
  
  ”Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig” (Rom 10:10).
  
  Ovanstående artikel är ett utdrag ur Gunnar Berglings bok ”Nåden räcker” som kan beställas från Arkens förlag Boklövet.
  
  
  
  

Äktenskap och relationer

• Ömsesidigt beroende i äktenskapet

  Ömsesidigt beroende i äktenskapet

  Människans herravälde över andra människor är det slags rådande, som kom in i världen genom syndafallet och förstörde alla relationer. Men genom försoningen i Jesus Kristus har synden mist sin makt, och alla relationer kan genom tron på Jesus återupprättas. Ingen ska längre råda över den andre som herre, utan alla kan i Jesus Kristus underordna sig varandra i kärlek och tjänande till upprättelse av Guds ursprungliga plan för alla relationer.

  När du läser din bibel är det av vikt att du vet skillnaden mellan herre och huvud. I vårt dagliga tal är orden synonymer, men i bibeln har de olika innebörd. Det är mycket vanligt, att vår tids bibellärare har svårt att uppfatta skillnaden mellan att vara huvud och att vara herre. Orsaken är enkel. Vi använder i vårt språkbruk dessa ord synonymt till vardags. Men när bibeln skrevs var dessa uttryck inte synonyma. Jesus säger till sina lärjungar, som var både kvinnor och män, att inte uppträda som herrar över andra. I Matteus 20:25-28 står det att läsa: Men Jesus kallade dem till sig och sade: ”Ni vet att folkens ledare uppträder som herrar över sina folk och att deras stormän använder sin makt över dem. Men så skall det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er skall vara de andras slav. Så har inte heller Människosonen kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.”

  Paulus och huvud
  När Paulus talar om huvud avser han inte en auktoritetsordning. Istället syftar han på frågan om vem som är källa eller ursprung till vem. Människan är beskriven som huvud det vill säga som källa för någon eller något. Detta är hennes funktion. Människor har aldrig positionen herre över någon annan. Det står att läsa i 1 Petr 5:3: ”Uppträd inte som herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden.” Det är viktigt att kunna skilja på en människas ställning (position) och hennes funktion (som föredöme, källa och resurs). När Jesus har fullkomlig auktoritet över sin kyrka och församling, så är det ett uttryck för att han är Herre. Det är Hans ställning (position). En Herre ska man lyda men Herren Jesus tvingar inte någon till lydnad under nådens tid. Men en dag ska alla knän böjas (Fil 2). Men nu väljer vi själva om vi vill lyda Honom. Det är förstås alltid fel av en troende att tvinga en annan troende att lyda och tjäna. Att vara huvud är en av Jesus funktioner i förhållande till församlingen. När Jesus beskrivs som vårt huvud handlar det om hur Han betjänar oss, sin församling. Både Jesus och människor kan kallas huvud, men bara Jesus får kallas Herre. Inget herravälde får utövas av människor i den kristna församlingen eller i det kristna äktenskapet. Bara Jesus får där vara herre över var och en. Inom församlingen och äktenskapet råder i olika funktioner ett tjänande, som kommer ur kärleken till Gud och till varandra. Att akta den andre förmer än sig själv är en del av kallelsen till ett osjälviskt liv.

  Ömsesidigt beroende
  I 1 Mos 2:24 står det: ”Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.” I texten finns inga tecken på att mannen hade auktoritet över hustrun, utan en uppenbar ömsesidighet i förhållandet förelåg. Judaisterna erkände däremot ingen sådan jämställdhet mellan kvinna och man eftersom de inte erkände Jesu försoningsverk, utan försökte ständigt påverka den kristna församlingen med sin patriarkaliska modell där mannen var kvinnans herre. I den nya skapelsen i Kristus har sådana könsmotiverade skillnader upphört. Mellan könen kom det att innebära, att i Kristus måste också männen underordna sig kvinnan, såsom kvinnorna underordnade sig männen. Drivkraften för underordnande blev den osjälviska kärleken och inte lagen. Och med underordnande menas tjänande. Efter ett långt resonemang om hur man och kvinna ska klä sig når Paulus i 1 Kor 11:11-12 fram till sin slutsats om ömsesidigt beroende av varandra och totalt beroende av Gud. Så är det med alla som är kristna (i Herren) både män och kvinnor.

  ”Men i Herren är det så att kvinnan inte är till utan mannen eller mannen utan kvinnan. Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, men allt kommer från Gud.” (1 Kor 11:11-12)

  Kännetecken för huvud
  Tjänandet är huvudets kännetecken. Ett huvud är någon som valt att tjäna och stärka andra både som ledare i en församling och som äkta hälft i ett äktenskap. Uppgiften för huvudet är att bistå de heliga, så att de kan utföra sin tjänst. Så gör deras eget huvud i förhållande till församlingen, Hans kropp. Så gör tjänstegåvorna i förhållande till församlingen och så gör mannen och hustrun i förhållande till varandra. Tjänandet är huvudets kännetecken. Men alla har en och samme Herre, Jesus Kristus och alla är skyldiga Honom och bara Honom lydnad för kärlekens skull. ”Vad ni än gör, gör det av hjärtat, så som ni tjänar Herren och inte människor.”(Kol 3:23) Så är förhållandet till Herren för kvinnor och män, för unga och gamla, för hela församlingen. Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud säger Jesus i Joh 14:15. Bara en får vara Herre, och bara en är vi skyldiga lydnad, Jesus. En herde är inte en herre, men kan väl kallas huvud. En make är inte en herre, men kallas gärna huvud. Ett huvud har kroppens bästa för ögonen och gör sitt yttersta för att bevara, försvara, hela och upprätta den till full funktion för sitt uppdrag. En maka är inte en herre men kan gärna kallas huvud. En make är inte en herre men kan gärna vara en tjänare. En kvinna kan vara en herde, men aldrig en herre. En herre kan inte vara en make utan Jesus ensam är Herre. En herde är alltid ett föredöme och en tjänare. En hjälpare är alltid en tjänare, en styrka och en resurs. Allt är ömsesidigt utom för Jesus som ensam är allas herre och frälsare. Vi är vad vår Herre Jesus kallar oss till och när vi gensvarar till Hans andliga kallelse, oavsett vilka vi är, så smörjer Han oss med sin övernaturliga förmåga och kraft, den helige Ande, så att vi får nya erfarenheter av att vad Han kallar oss till det kan Han göra genom oss och vi genom Honom. Om vi inte är kallade eller om vi inte inväntar Herrens startsignal följer ingen smörjelse hur stora steg vi än försöker ta i ren frimodighet. Det är också då som risken att använda otillåtna medel som hot, tvång och andra påtryckningsmedel kommer fram.

   

   

• Vem bestämmer?

  Vem bestämmer?

  Ibland läser vi bibeln och tolkar in traditionen, så bibelordets sanning inte kommer igenom. Vi ser inte vad vi läser. Men om vi mejar tillräckligt länge kommer vi till slut att höra sanningen. Jag fick upp ögonen för min pinsamma begränsning som jag levt i under en mans- och kvinnokonferens med Daisy och TL Osborn. Jag hade fastnat i förutfattade meningar. De visades en schematisk bild om före och efter syndafallet. Vi ska inte leva i syndafallets konsekvenser utan genom Jesu död kan vi leva enligt förhållanden som rådde innan ormen lurat Adam och Eva.

  Skapad till Guds avbild

  Gud skapade människan till manligt och kvinnligt. Människan kallades Adam, beteckningen för människa var alltså Adam. Du och jag är Adam=du och jag är människor. Alla är vi Adam, man som kvinna, ung som gammal. Adam är en beskrivning av oss, eftersom vi alla är människor. Adam betyder av jord och vi alla är av jord. Det är utgångspunkten. Han skapade människan till manligt och kvinnligt. Könen att vara man eller kvinna fanns nerlagt i Adam. Från början var det en varelse. I 1 Mos 1:26-29 står det: ”Gud sade: Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över alla kräldjur som rör sig på jorden. Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: Var fruktsamma och föröka er och uppfyll jorden! Lägg den under er och råd över fiskarna i havet och fåglarna under himlen och alla djur som rör sig på jorden. Och Gud sade: Se, jag ger alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frukt som har frö. Detta ska ni ha till föda.” Det dröjde inte länge innan han separerade de båda könen, ett kön i en kropp för sig och det andra könet i en kropp för sig, men från början var båda i samma varelse.

  När vi kommer till andra kapitlet i 1 Moseboken, ser vi hur det sker, hur han delar på dem. Ordet revben som beskriver hur människan blir delad är inte korrekt översatt. Det står egentligen inte revben, utan ordet som står där betyder sida. Sida är alltså den korrekta översättningen. Överallt i Bibeln utom just i Moseboken, är översatt med ordet sida. Att kvinnan skulle vara bygd på ett revben beror på den teologi som ligger bakom översättningen. Gud separerade man och kvinna så att den ena sidan blev till man och den andra sidan blev till kvinna. När de blivit separerade fick de i uppdrag att hålla sig tillsammans och vara ett kött. Syftet de skulle höra ihop och att det skulle finnas utrymme för kärlek och gemenskap. De skulle finna varandra och söka varandra. Kärleken är det som binder samman så att det blir en enhet. För att det ska kunna ske behövs det väldigt mycket kommunikation. Så länge man är själv behöver man inte kommunicera särskilt mycket. Man kan prata med sig själv, men då får man bara medhåll. När man sedan blir två och säger en sak och så kan det plötsligt vara fel. När man satt själv var allt rätt. Vad är det att vinna på i det här livet när man plötsligt bara får motstånd? Kommunikationen är det som utmanar hela mänskligheten, att kunna göra sig förstådd. Men det finns en hemlighet i att istället försöka förstå. Det är där man ska starta, man startar med att försöka förstå den andre.

  De fick uppdrag att råda över skapelsen, det sa han till dem båda och det skulle de göra tillsammans. De skulle föröka sig och sedan skulle de behålla sin enhet fastän de levde som två olika kön. Båda två var lika mycket människa och båda hade lika mycket ansvar för sitt eget liv och för varandras liv och för skapelsen.

  Syndafallet

  Nästa fas som infaller i Adam och Evas liv var det man brukar kalla syndafallet. Det förändrar hela relationen mellan man och kvinna. Jag tror inte man riktigt kan nog betona hur skadligt detta syndafall var för relationen mellan man och kvinna. Efter syndafallet skulle mannen råda över kvinna. Frälsningen handlar om att förgöra konsekvenserna av syndafallet. All kärlek förutsätter frihet och all frihet innebär en risk, men all frihet innebär också en möjlighet. De blev imponerade av ormen som sa saker till dem som de trodde var sanna. Man avsatte Gud och fick en ny Herre. Mannens och kvinnans relation blev förändrad. För många har syndafallets konsekvenser blivit exemplet på hur en relation mellan man och kvinna ska vara. Men man ska titta på hur det var före syndafallet. Man ska inte fråga vem som bestämmer. Det är syndens kännetecken. Vem har makten? Det är en fråga som avslöjar synden. Är det du eller jag som har makten? Så är det med syndens väsen. Den söker kontroll och makt och inflytande. En relation där man söker efter vem som bestämmer har problem att överleva.

  Varför har man fått för sig att syndafallet ska vara modellen för relationen mellan man och kvinna? Men det står ju i bibeln att Gud säger att det ska vara så här. Ja, han berättar om syndens konsekvenser. Bara för att Gud säger en sak så betyder inte det att han har hittat på det. Hur han vill ha det läser vi i de två första kapitlena i 1 Moseboken. Syndafallet är inte modellen för det kristna äktenskapet. I det tredje kapitlet beskrivs katastrofens situation och är inte modellen för hur det ska vara mellan man och kvinna. Om vi inte vet det här så är vi ute i snurret. Syndafallet är frukten av djävulens verkningar. Det behöver vi känna till. (Syndafallets följder beskrivs i 1 Mos 3:14-19.)

  Det resulterade i att mannen började äga kvinnor. Han betalar summor för dem till pappan. En lång tid av förtryck och ägande får sin ände vid korset. Gud gjorde det som var botemedlet för vad syndafallet hade inneburit. Var ska jag hitta min modell? Korset har fört oss tillbaka till möjligheten vi fick av Gud före syndafallet. Tillsammans skulle de råda. Poängen med korset var att förgöra syndafallets konsekvenser. Vi har helt nya förutsättningar. Flera kan inte ha makten i ett äktenskap säger någon. Har du aldrig hör talats om samarbete? Om flera har ett ord med i laget så kan man samarbeta och komma överens. Du ska gifta dig med någon som du har förutsättningar att komma överens med. Ta inte den som vill bestämma allting. Det kan finnas någon bättre. Det kan finnas någon som respekterar vad du tycker och tänker. Den personen är beredd att samtala och lösa situationen och komma överens om vilken väg ni ska gå på tillsammans utan att någon känner sig överkörd eller kränkt. Man behöver stå sida vid sida och ha samma värde för att det ska kunna bli något bra utav gemenskapen. 

  
  

  Till hjälp inför äktenskapet

  Till hjälp inför äktenskapet är ett häfte som är till för att par ska lära känna varandra i ett äktenskap och inför ett äktenskap. Man fyller i svar på frågor och sedan läser man varandras häfte. Sedan samtalar man, annars kommer man sig inte för att prata om vissa saker. Man behöver prata om hela livet, både trevliga aspekter och otrevliga, så man vet vad man kliver in i. Du som är gift kanske tänker det är för sent. Det är aldrig för sent att prata. Du får hjälp att prata genom häftena. Man ska vara ärlig när man fyller i dem och inte tänka på vad den andra vill höra, annars blir det bara ett bidrag till att man inte känner varandra.