Rättfärdigheten och identiteten del 2

Sanningen var, att detta var nåd. Det handlade inte längre om mina prestationer, utan om honom som lidit och dött i mitt ställe. Han, Jesus, hade gjort det omöjliga och jag hade fått del av detta av nåd, gratis.

Från tanken att det nog inte fanns några rättfärdiga människor, så kom det nu att krylla av dem. Men de flesta visste inte om det själva. Det hjälper inte att Jesus har frälst mig, förrän jag själv tar emot det i tro. Så hjälper det inte heller i mitt vardagsliv att han har rättfärdiggjort mig, förrän jag tror också på detta.

Om jag är rik, men inte vet om det, lever jag mitt liv i fattigdom. Jag var rättfärdig genom Jesu gärning, men visste inte om det och levde därför kvar i min syndaidentitet. Guds Ord gav mig nu ljus över sanningen och jag tog emot den i tro.

Jesus bytte till sig min synd mot sin rättfärdighet, ett byte jag aldrig vill låta gå tillbaka. Han tog straffet för min synd, och jag fick, som rättfärdig, frimodigheten att nalkas Gud utan fruktan i alla mina livsdagar. Bytt är bytt och kommer aldrig mer igen.

”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit … Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud” (2 Kor 5:17, 21).

Jag är inte längre en syndare, utan rättfärdig. Min nya rättfärdiga identitet är fullkomlig, för den har sitt ursprung hos Jesus och inte hos mig. Den nya rättfärdiga identiteten tog jag emot med den tro som säger ”ja tack”. Det nya rättfärdiga livet lever jag nu i tro på detta faktum, att jag är rättfärdig i Kristus. Därför kan jag leva ett rättfärdigt liv varje dag och varje stund.